Innemiljön hemma har stor påverkan på vår hälsa och det ska naturligtvis inte vara farligt att vistas i sitt eget hem
Världens största forskningsprojekt om inomhusluft, den så kallade Värmlandsstudien, visar dock att det så många gånger inte är fallet. Vårt boende har förändrats kraftigt genom åren. Våra bostäder blir allt tätare och eftersom få av oss tänkt på att i motsvarande grad förbättra ventilationen, står luften inomhus stilla. Det är inte många svenska bostäder som når upp till myndigheternas krav på 0,5 luftomsättningar per timme. Svenska forskare har genom åren undersökt hur just luftomsättningen i svenska hem ser ut. Professor Rydberg undersökte luftomsättningen i bostäder 1948, då var den genomsnittliga luftomsättningen 1,2 per timme. 1968 gjorde Professor Sundell motsvarande undersökning, luftomsättningen i våra bostäder hade då sjunkit till 0,8. 1991 visade ELIB (en svensk undersökning av Norlén och Andersson) att luftomsättningen i svenska hem sjunkit till 0,4 per timme. Vi har alltså under lång period minskat luftomsättningen i våra bostäder – samtidigt som antalet fall av astma och allergi ökat kraftigt. Professor Sundell visar i Värmlandsstudien att det finns ett klart samband mellan låg luftomsättning i bostaden, och astma och allergi hos barn.
Livsviktigt med frisk luft
De flesta av oss är noga med vad vi äter och dricker, men något vi ofta glömmer är luften vi andas. En vuxen människa andas ca 25 kg eller 20 000 liter luft varje dag. Vi som bor i Sverige tillbringar dessutom 90 % av vår tid inomhus och hälften av den tiden är vi hemma. Luften vi andas tar vi som en självklarhet och förutsätter att den är bra. Vi människor är också en del av problemet, vi förorenar luften med allt ifrån parfymer till matlagning som påverkar inneluftens kvalitet. Även byggmaterial avger ämnen som förorenar luften, samma gäller möbler, rengöringsmedel och kontorsmaskiner. Datorskärmar tillhör de värsta bovarna. Dessutom ger vi ifrån oss koldioxid som andra i vår omgivning tvingas andas in, för hög koldioxidhalt leder till huvudvärk, yrsel och illamående. Besvär som kunde ha undvikits med en bra ventilation som håller koldioxidhalten på en hälsosam nivå. Ett väl fungerande ventilationssystem tar in ren och frisk luft och transporterar bort gammal och dålig luft. Det krav man måste ställa på ventilationen är att den ska fungera väl, den ska ge oss frisk luft till rätt temperatur och utan drag eller störande ljud. Den ska heller inte använda mer energi än nödvändigt. Den ska istället hushålla med energi – och spara pengar.
Undersökningar visar att bra ventilation:
-Minskar risken att utveckla astma och allergier
-Sparar energi
-Ökar produktiviteten
-Bidrar till bättre hälsa och därmed lägre sjukfrånvaro
-Behövs i vårt kalla klimat eftersom vi måste bygga täta och välisolerade hus
